Sista rycket på grusvägarna

Gamle crossåkaren Rolf Lassbo ville ut och åka grusväg och skogsstigar och vi blev ett gäng på sex gubbar som hakade på.
Det blev väldigt kul åkning på 12-13 mil, fantastiska vägar i Skedvi, Vika och Kniva/Staberg trakten.
Han hade lagt in intressanta stopp vid en mjölkgård i storformat och gruvruiner mm. så nu är vi allmänbildade,
Tidvis tuffa vägar men framkomliga, kanske trevligaste turen i år.

Tur att det finns folk med samma intressen som inte fastnat för lekar med liten boll. Boule och Golf-träsket ska man passa sig för så länge som möjligt.

Janpersgården i Långhag St,Skedvi, kanske största mjölkgården i Dalarna: ca 700 djur på gården!





Mjölkningen tre ggr per dag i karusell. (tidningsbild)

Tvillingkalvar 6 timmar gamla.

Mätta kossor är nöjda och tysta kossor sa ägaren, vi hörde inte ett råmande.






Stor gård ska ha stora maskiner, det här är den största traktorn jag har sett, FENDT

Rast vid Såghyttan, Rolf berättar entusiastiskt för oss

Så här såg det ut en gång i tiden. (Kopparverk)

En kväll i Larz -Krister(z)- landet

Nu blir det Showblogg.

Tillbringade fredagskvällen på Klockargården Tällberg, show med Larz Kristerz 4 timmar med käk.

 Fartfylld show med kanonmusiker, buskis förståss men kul.

Dom drog hela sin historia från lastbilsflaket i Älvdalen tills dessa dagar. Gästerna hade grundat duktigt hemma och var på hugget i direkt och värre blev det.

Rena hallelujastämningen och (tok)kärringarna dansade hejvilt som på den värsta rockkonserten, Larz Kristerz är stora här i Siljansområdet.

Fint käk faktiskt med en rejäl bit oxfile´ och potatisgratäng.
Väl lång show, för min del hade dom gärna fått spola en del smöriga dansbandslåtar men slutbetyget blir bra.

Det blev tydligen förra årets bild, ingen julmat som tur var.

Kul-tur med gamla (kultur)knuttar på moppar, traktor och kultbil.

Isgaragets årliga utfärd blev sen i år men skoj.

Den innehöll besök på "Nostalgisamling" i Grådö, motocrossbane-arkeologi vid Pålsbenning, våffelgräddning i Dormsjö och veteranbiobesök i Kloster.

5-6 moppar blev det, varav en raskt byttes ut mot traktor och en följebil.
Att vi inte blev fler berodde på att vissa gubbar var halta o lytta eller för kallt, eller moppematerialet krånglade, men min Peugeotmoppe skötte sig med den äran i alla fall.


Långdals samlingar är imponerande, det är inte frimärkssamling precis. Den innehåller allt från ånglok till jetmotor och allehanda 50-talsfordon.

Vilket lekrum!

Här gick Motocrossbanan före 1964, vi försökte följa spåren.

Idyllisk plats för våran våffelätning.

Slutligen lite filmvisning i gamla NTO-lokalen i byn Kloster, mycket sevärt där också.

Inför Isgaragets moppeutflykt

För ett år sedan skaffade jag en moppe för de årliga utflykterna med gubbarna i Isgaraget. Det blev en riktig tantmodell, en Peugeot 103 SPX -89.

Eftersom jag i min enfald trodde att vuxna män körde städat och lagligt blev jag svårt frånkörd (med min stillsamma tantmoppe) av de andras mer eller mindre vråltrimmade åkdon.

Efter den nesan har jag jag bytt cylinder och förgasare och hoppas hänga med lite bättre på lördag.
Och framöver blir det ett avstämt avgassytem.

Tur att vår egen moppeguru "Bullman" ställer upp med goda råd och passande munstycken till förgasaren.

Hoppas bara att ni slipper rubriker i tidningar om halvgalna fartsugna pensionärer på kriminella utflykter.

Lite besvärligt att munstycksbytena kräver att man måste demontera vitala delar.










Trimgodis från Italien

Mekanikens under.

Inget hojbygge, men ett bygge i alla fall.
Det började som ett skämt men blev ganska seriöst.
Jag klagade på att köra skottkärra i uppförsbacke på tomten och föreslog att jag skulle bygga om en barnfyrhjuling till motoriserad skottkärra.

Kompisen "Sätermannen" Ljung nappade på det och förärade mig en dylik 49 cc ATV.

Vad skulle jag göra, det var bara att sätta igång och bygga.
Efter flera ombyggnader återstår inte mycket av fyrhjulingen, men det har blivit Säters snabbaste skottkärra som nån sa.

Det här var originalet (lånad bild)

Tillverkningsgången:

Rejält ombyggd som ni ser, extra nerväxlad, bytt färdriktning, större drivhjul och pivåhjul för lättare styrning.



Motorn är väl rivig så den kanske byts ut mot en sävlig Briggs&Stratton på 2HK som jag rotade fram.

Grilltur med grus

Senhösten är bästa tiden för lite gruskörning, klar fin luft och vackra höstfärger.
Jag spred ut att jag ville ha med ett gäng på en åktur efter att ha kollat väderutsikterna.
Lite trögt med deltagare från början, men sen rasade det in, vi blev 14 st hojar av olika slag, mestadels off-roadare

Vi åkte Säter - Nisshyttan - Norn -Larsbo och tillbaka över Nisshyttan.
Klassiska rallysträckor, speciellt Norn - Larsbo där vägen slår knut på sig själv.

"Gläfseguppet" är det ökända stället där det blir en 90 gradare direkt efter ett krön, jag visste att det skulle komma men inte var.
Så nära en dikeskant utan att åka ner har jag aldrig varit, en deltagare åkte en bit i diket.

På hemvägen gästade vi kompisen Folkes sommarstuga vid en vildmarksjö och grillade och käkade gott, med andra ord en toppendag.

Start i Säter, men inget Triatlon för oss.

Kulturellt inslag, stopp vid nyrenoverade hyttan i Norn












                                     


Els-Marie basar för cateringen

                                    Finare matplats hittar man inte. det ser ut som Sune Olsson vill ha lite mer käk.

Jordnära aktiviteter

Grovjobb ska man göra på hösten anser jag, konstigt bara att ju äldre man blir ju jobbigare sysslor gör man.
Hemma var det 20 m fiberdike och vid kompisen Folkes sommarstugetomt var det lika långt el.dike.

Som tur är fanns det traktorresurser, vissa stenar orkade inte ens timmergripen med, där fick vi gå runt stenarna och jag var mestadels spadgubbe..
Apropå ålder så är ju Folke född -38 och fullt verksam, men kroppen är ju gjord för att arbeta.

Här får man ju lite hjälp med finishen.

Tur att det finns resurser.

Vad gör man på hösten?

I slutet av september börjar man fundera på allt man skulle ha hunnit med på sommaren.

Det tråkiga först: måla fönster. Hoppas jag hinner med fler än ett i år,  Åka mera hoj, idag ska jag lufta Dnepr,n, Els-Marie tingade på en tur.

Min motoriserade skottkärra fick en liten uppdatering, så nu är det bara att lasta och köra.

Det råder fullt "fiberkrig" i Säter och efter att både IP-Only och Telia hoppat av min gatstump så har jag skrivit kontrakt med Dala Energi.
Dala Energi håller alla fall på att gräva och installera för fullt, så dom blir nog vinnaren i kriget.

Om nån mot förmodan vill ha en Dnepr K 650 -71 så får ni ge mig ett bud som jag inte kan motstå, den är förädlad av mig under 3-4 år och inte mycket körd.

Det blev en tur idag på Ukrainskan










Blött i backen och ganska lättgrävt.

Får jag mycket massor så har jag den mäktiga dumpersen,  med 49 cc Kinamotor

Tvåhjulsport i skogen bland blåbären.

Datastrul pga av åska har gjort det lugnt på bloggen, men nu har jag ett friskt modem.

Ett trivsamt "Klubbmästerskap" eller Bolidenjippo, i varje fall kördes det trial i skogen. Själv gjorde jag ett par inhopp på lånad hoj med blandat resultat. Gamle mästaren Sune Lundgren hade fått till trevliga och knepiga sektioner, och sonen Peter visade hur det ska gå till.

Ett gäng jobbarkompisar i Garpenbergs gruvor visade att dom lärt sig mycket över sommaren.

Gänget pustar ut och fikar i halvlek.











"Bullman" kan köra annat än moppar också!

På lördagen åkte jag och Leffe Karlsson och Kalle Hedström till Surahammar och körde Veteranenduro 9 mil. ( Västmanland runt)

Och i år är jag nöjd: jag kom runt utan maskintrubbel för första gången! Att jag körde långsamt men osäkert och ramlade i dyhålen några gånger hör väl till leken, men inga större problem.

Lite kuriosa var väl att enligt resultatlistan var jag snabbast på en sträcka, men det kommer väl en rättad lista eftersom det var den sträckan jag fick stopp på.

Lite depåbilder









Respekt! att släpa omkring en sån här i skogen.

                                                                       En unik Husqvarna, trialprototyp med BSA 250 cc motor

Väntan på start vid en tidkontroll.

Hemma igen.

Bloggtorka råder, men nu är vi hemma efter Londonbesök.

Barnbarnet Henry har fyllt ett år, och det var väl i klass med ett svenskt 50 års kalas. Storstadsborna är nog inte riktigt riktiga, leksaker i överflöd. Det lustiga var nog, att det mest uppskattade var papiljotter lånade av mormor.

Enda hojbilden från London, Henry är nöjd.

Än så länge behövs stödhjulen














Ännu fler stödhjul har detta åkdon: Pedibus som dottern följde med en kväll på ett företagsjippo. Det räcker väl om styrmannen är nykter.
Deltagarna sitter vid bardisken och trampar!

För övrigt så laddar jag för veteranenduro i Surahammar. Jag bytte tändspole till Biltemas universalspole och hittills går det alldeles förträffligt.

En liten  provtur med min trialhoj (Fantic-89) tog en ända med förskräckelse. Den gick ojämnt innan motorn var genomvarm så jag fick lov att gasa lite extra, och så rusade den och bakhjulet högg i så jag rasade av och bakskärmen small av, kopplingshandtaget likaså och vänster fotpinne vek sig.
Men gubben klarade sig bra!  Synd på en sån klenod, men det finns väl popnit och silvertejp.

Årets Norgehistoria

För 7:e gången följde jag med gamla SSAB kompisar på intensiv, rolig och omväxlande hojtur till Norge.
Start onsdag e.m och hemma igen söndag kväll. 202 mil blev det för mig, så det känns lite i kroppen.

15-16-17 st var vi och 15 i mål tror jag, ett par fick vända hemåt med diverse krämpor och en anslöt i Geilo. Medelåldern är ju rätt hög, så det är väl en naturlig process.   Men 70 och 71- åringen höll ju naturligtvis hela vägen

Vädret var fantastiskt, regnkläder endast på, ett par morgontimmar på lördagen,

Vi åkte västerut över Hardangervidda och tillbaka över Rondane och en hel del fjordsidor och färjor stup i ett.
Synd bara att man blivit så blasé på naturupplevelser efter alla Norgeturer, det är ju onödigt vackert.

Vi bodde i välutrustade hus och levde bra, och lite lyxtillvaro i Geilo , där tror jag Åre ligger i lä.

Har ni inte provat på Norge så är det hög tid, roligare vägar får ni aldrig uppleva, men se upp för alla får och kossor, de är talrika och kossorna är oberäkneliga figurer.

Vi hade ju en samling badgossar med, och tuffingen själv Mitri Weiden fick vi att prova på isbad (genom avancerade hot) i en sjö vid Stryn!

BMW var ledande märke på Norgevägarna, men min 30 åriga "tegelsten" var jag ensam om.

Hela gänget med snöbakgrund i Stryn (Mitri höll i kameran)                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                Mycket grusväg blev det ,så mina däck passade bra.

Massor av mc-gäng på vägarna ivrigt fotade av japaner som tyckte det var exotiskt.

!5 hojar blir en lång karavan men lokalbefolkningen stannade snällt och släppte fram oss,

 ( Europavägarna efter fjordsidorna kan ju vara smala som svenska cykelbanor)

Men turister i Audi eller kempebrede husbilar har svårare att visa smidighet och hänsyn.

Hisnande vackra turistfällor.

Här har man inte bilen i garaget, det är nog fiskebåten, snacka om strandtomt.

Och lite godis till damerna: badpojkarna från Dalom

Summering av 50-års racet i Linköping

Strålande väder, över 800 deltagande hojar, massor av Världmästare och Hedemoraframgångar, helgen hade allt.

Som seden kräver anlände jag på min BMW tegelsten och slog upp mitt nya tält, strategiskt bredvid Sidewing Teamet från Hedemora. ( Det gäller att veta var man kan snylta och få en sittplats)

Sidewingägarna Örjan Linder och Peter Lundin fick full utdelning av helgen, efter lite trevande start med krånglande koppling gick det allt bättre och man kom hem med pokaler!

Deras Goldwing motoriserade trehjuling blev beundrad och fotad av massor av åskådare.

50 årsjubileet gästades av nästan alla gamla och nya MC-världsmästare och autografkön var lång.

Massor av rariteter var utställda som annars finns på museer, bl.a TFA 125cc racern som jag läste så mycket om i Teknik För Alla när jag var skolgrabb, jag hörde aldrig om den gick igång. Mycket avancerad för sin tid med högvarvig V-motor konstruerad av Mannerstedt, men den blev aldrig riktigt färdigutvecklad.

Ett annat udda åkdon ägs och körs av Säterbon Michael "Picken" Johansson: Speedwaysidovagn och han har fått tag på sin modiga och duktiga Burkslavinna Alexandra Romlin nästan i granngården!
Picken och Alexandra släpade också hem en pokal: trea i regularitet på speedwayovalen!

Endast 16 år men har provat på isracinghoj, speedwayhoj, trialhoj och burkat åt flera speedway-sidovagnar, vad månde bliva.

Alexandra offrar sig helt och har huvudet nere i gruset!

Övriga fram gångar kom i trial med hjälp av Lundgren och Lindeberg, bra gjort av Lindeberg som var debutant.
Och så har vi Leffe Karlsson St. Skedvi som står för konditionen (70 fyllda!) och kör cross. Nr 357

Och till sist, vi har en riktig miljöknutte i gänget: Örjan Linder med sin Elmoped med solcellsladdare. Tystaste fordonet  på hela motorstadion?

Jag avslutar med ett litet Quizz, vad är det här för motor och var brukar den sitta?