Åshagshöjden 2016

Backtävlingen i Torsby är avklarad, och denna gång med en äkta gammelhoj: min Triumph Trophy -51.

Backtävlingar är en förbaskat trevlig MC gren, lättarrangerat, underhållande och inte så jobbigt.  Hoppas det blir fler arrangörer. Dessutom träffar man riktiga mc-orakel som Arne Lind Vikarbyn och Christer Watz Motala m.fl. som kan "allt" om gamla mc märken och man får se och höra hojarna som var med på 40-50-60 talet.

Man tävlar i två kategorier, regularitet eller snabbhet och konstigt nog är det oftast de snabbaste som har minst tidsdifferens mellan de två åken.
De bästa ligger på ca 5/100 sekund diff. själv hade jag 8/10 och kom på b18:e plats.

Se filmen från vinnarens hjälmkamera: https://www.youtube.com/watch?v=qRKsTQaXFQ0
Sar Appel Jonsson heter ynglingen som vann.

I år hade man dessutom lagt till ett pris för snyggaste ekipaget som Rune Johansson Karlstad vann med sin Kawasaki A7 SS 350 1970 som var i nyskick. En modell som var framtagen för USA.

Rune, en stolt pristagare.

Den här hojtypen, (modifierad Speedwaycykel) är snabbast, lätta och starka. Helst ska det ju vara en gammal JAP eller svenska SRM.




I år var det med ett par trehjulingar också med modiga burkslavar.

Isgaragets hojar lastade för hemfärd, min Trajja och Niklas Anderssons Dnepr 1952. Inga framskjutna placeringar denna gång, men skoj har vi haft,



Depågrannarna Niklas och Maria, Maria agerade påkläderska med den äran. Utan hennes hjälp hade vi förmodligen bara varit halvklädda. Osmidiga gubbar som vi är.

En vacker dag i juni

Äntligen blev det lite provkörning av Trajjan på en grusväg i skogen, och tur var väl det för det finns detaljer att förbättra.

Som t.ex att flytta den nymonterde enkelsitsen lite längre bakåt, men rejsigt stuk tycker jag att den har.

Till kvällen drog Leffe Karlsson, Mikael Henriks och jag iväg till Leksand för "Åkdon och Termos" som är en trevlig träff andra tisdagen i månaden.
Konceptet har fungerat i 10 år säkert och samlar 3-400 veteranfordon, mest bilar förståss.

Bör besökas minst en gång varje sommar.

Man får se riktiga pärlor varje gång.

En 550 cc Suzuki GT tvåtakt ser man inte ofta.












Vackert under huven på en Maserati

Intressant hembygge till salu: sandloppa baserad på fyrhjulsdriven fyrhjuling och en 1100 cc Suzuki sporthojsmotor.

Och en Rallyklassiker Ford Escort

Jänkarbilarna har jag inget intresse av.

Folknykterhetens dag, Motorhistoriska dagen, Sveriges Nationaldag och Svenska flaggans dag = 6/6

Jag satsar på Motorhistoriska dagen, resten är bara hittepå.

Måndagen 6 juni var en strålande och lagom varm dag. Leffe Karlsson och jag tog hojarna till Surahammar där man körde TT uppvisning mittemot MC museet.
Roligt men inte alltid skönt att höra odämpade gamla hojar brassa på, tvåtaktarna DKV och Rumi låter för jävligt faktiskt.

Leffe hade en gammal Speedwaybild som han fick hjälp av alltid lika glada Varg-Olle att identifiera.

En intressant hoj kördes av Roine Larsson Bålsta, en Hedlund V-Twin i en Nortonram. Det behövdes verkligen startapparat trots kick.

                                     

En äkta gammal räser: NSU "Kamskaftare"

Lite lokalt: Brogren Borlänge funderar över sin Triumph, lite för högt växlad för denna körning

Högljuddast av dom alla var denna DKV

Och på hemvägen blev det lite brandturism, grönskan kommer sakta och ojämnt.

Bort med de italienska.

Rysshojen har inte luftats mycket i år p.g.a dåligt bestyckade Dellortoförgasare, den har gått dåligt helt enkelt och tiden som behövts för förbättring har gått till andra projekt.

Idag gjorde jag slag i saken och bytte tillbaka till de supermoderna ryska K68 ( Mikunikopior?) och nu går den i alla fall hjälpligt. Man får väl slå av på ambitionerna med tanke på hojens ursprung.

Vi får väl se om det blir omtag med de italienska.

                                        Tillbaka i garagetältet efter provturen.

Tångarallyt 2016

Veteranendurot som heter Rally av någon anledning kördes för 10:e och kanske sista gången. 6: e försöket för mig.
Ibland kommer jag runt, men icke denna gång. Banan var 12 mil men jag körde nog längre.

Förgasaren har behagat krångla, verkar som flottörventilen inte håller tätt. Första specialsträckan var en mardröm med nersurad motor men sen gick det bättre, men ett helsike att få igång motorn efter stopp.

Efter tre specialsträckor skulle det bli tankningsuppehåll och varmkorv, men jag fick ingetdera eftersom jag missade nån pilning och irrade många mil hungrig och dåligt i tanken.

Jag träffade på en annan olycksfågel som också irrade omkring, Veteranen Sven-Erik Eriksson från Borlänge som tappade bort sig efter specialsträcka 1, vi frågade lite lokalbor var Tånga Hed fanns och for mot målet men i skogen fick jag slut på soppa, så där blev jag kvar innan goda kamrater kom med en dunk. Ack ja, pensionärslivet kan vara motigt ibland

Uppställning före start, hojarna ska vara från: före 1975 och det är väl 80% Husqvarna.



En udda hoj med duktig Dansk förare: Nimbus 1938 som kom runt och kördes bra.

En del orkar köra tunga hojar också som denna Matchless 500 cc




Depålivet: snillena spekulerar kvällen före allvaret.

Min Husqvarna i mörka skogen med tom tank

 Och idag måndag besiktade jag men hojen hade tagit en hel del stryk så det gick inte så bra, bl.a ekerbrott i bakhjulet. Men lyset var bra med nymonterat (besiktnings) batteri.

En liten Wermlandsturné

Bland allt annat tok man har för sig så blir det alltfler backtävlingar, "Hillclimb" som dom försvenskar det till.
Nu var det Långliabacken i Filipstad, en väl kort backe men trevlig.

Det blandas hej vilt med bilar av gammalt slag och mc.

Eftersom det är en intressant hojmarknad på Solkatternas speedwaybana på söndagen, så övernattade jag på Birgittas B&B i Karlstad. (Kan rekommenderas)

Och en Rysshojskompis hälsades på på hemvägen så det blev en kul helg.

Backtävlingen kördes ju med minsta tidsdiff. mellan två åk, och det gick bra: Silverplacering.
Men jag hade faktiskt några efter mig i tid också, med min gamla Husqvarnan den här gången.

Sören Rothman har en riktig klenod: Ariel special 1928
Och han är snabb: trea bland hojarna!




En stilstudie av Rickard Falksäters A-Ford Roadster 1930!

Bra blandning på bilarna.

Den optimala backräsern, folkvagnsbygge med vattenkyld PickUp bakände, snabbast bland fyrhjulingarna trots otrimmad motor.
VW Eissvagen är den döpt till.

Marknaden var inte jättestor men det fanns pärlor.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                  

Backtävling är enkelt och skoj, hoppas fler arrangörer hakar på.

Retro gokart

Att vara på gokartbanan idag var en riktig tidsresa, från 60-talets ömtåliga högvarviga motorer till 80- talets mer utvecklade kartar.

Ett flertal kartar utvecklade av Ronny Petterssons farsa  (Robardie) och efterföljaren LOHL av Leif Ohlsson fanns på plats. Leif själv, 76 år ung var på plats med sina kartar och har gott samarbete med Kenth Engström Hedemora.
Jag byggde själv en kart av Leif Ohlsson - konstruktion som kart nr. 2.
T.o.m en gammal motorlös gruskart fanns på plats.

Ett Stocholmsgäng med Ronny Lundberg i spetsen representerade 70 och 80-talet, och deras kartar går nästan lika snabbt som de nyaste.
Själv tävlade jag där 1965-1968 med 1500 åskådare runt banan, plus lite comeback kring år 2000 men nu är det 2 0ch 3 hjul som gäller för mig. Men osvuret är bäst.

Det verkar som 52-åriga Hedemorabanan kan bli ett riktigt Veterangokart centrum.

Tanken är på.

Iordningställandet av gammaltrajjan fortsätter sakta men säkert, om en en vecka ska den luftas i backtävlingen Långlia i Filipstad är tanken.

Idag fick jag på "tävlingstanken" som är en gammal Svalan 150 cc tank som lackats ungefär som originalet. Jag har engagerat "mäster" Sune Olsson som ska svetsa ihop nya fotpinnar som är fästa i ramen i.st.f  att gå rakt igenom transkåpan som den gör i original.

Just nu struntar jag i det lagliga med lysen o.s.v, det får komma sen till besiktningen.

Valborundan avklarad

Sveriges längsta tipspromenad?! 12 mil (och tillika gubbdagis) är avklarad i strålande solsken.
 Första gången utan regndroppar för min del.

Eftersom det inte ingick några praktiska prov uppstod inga köer heller, tack för det.
Men en maxtid vore på sin plats, nu kom en del i mål väldigt sent.

Frågorna är infernaliskt svåra men det finns ju väldigt allmänbildade personer som klarar det mesta.
Björn Weissman är alltid i topp och vann igen!

Det märktes att det är i början på säsongen, träsmak i baken och allmän rostighet.

Själv är jag väldigt nöjd med att bli 35:a bland ca 150 deltagare, eller delad 8:a poängmässigt.

Väldigt roligt att se att inte alla gamla klenoder har fastnat på museum utan rastas också.

Mäktig startuppställning.  





Den här Qvarnan är från det glada 20-talet

Även Japaner är klassiker här. Tidig Honda "Black Bomber"

Duktigaste förarna får pris.

Det får bli en gammal svensk i stället.

Valborundan ska köras i veckan och tanken var att köra Triumph -51 men verkligheten kom ifatt.
Alltför mycket kvar på den obesiktade Trajjan så det får bli en annan gamling: 1968 års Husqvarna 250cc, en gammal kronhoj i stället.

En nylackad tank och nytt bakdäck har jag kostat på den, men ingen höjdare att åka med crossdäck 12 mil.

Det tar sig,(sa mordbrännarn)

I kväll åkte motorn i, alltid något.

När jag fått i nästan all bultarna upptäckte jag att den nedersta skulle varit i innan man sänkte ner motorn! Det är ramrör i vägen,engelska konstruktörer förnekar sig inte.
Men det får jag fixa en annan dag.

När man står med andra tankar.

Lite uppsnyggning av tankar just nu, Husqvarnatanken får duga nu men jag ska måla om en gammal Svalatank till Trajjan.

Originaltanken får vänta ett tag på uppsnyggning, som vanligt är det lågbudgetövningar med Biltemaspray.

Biltemas burkar har verkligen blivit bättre på senare år och är klart prisvärda.

En lägesrapport

Trajjan på bänken har börjat ta form, men mycket återstår.
Man hittar åtskilligt som bör förbättras efter tidigare "renovering" men grundbitarna är ju bra så hoppet finns.
Vackraste motorn från England? I varje fall den med "göttaste" ljudet.

Ramen är nylackad och klar, men det jobbet lämnade jag bort.

Småbitarna blästrar och pulverlackar jag själv, smälter pulvret gör jag i en f.d surdegsbakugn.
Här hänger bitarna i väntan på ugnsvärmen.

Rostbekämpning

All tid går inte åt att mecka  hoj, man måste ju experimentera lite också.

Eftersom man är både gammal motorman och stålman så blandar man vilt.

Gammalt järnskrot som legat i backen kan få nytt liv genom avrostning. Jag gör det elektrolytiskt
(gammal el-man också) genom att fylla en plastbalja med vatten, slå i lite målarlut och koppla en gammal batteriladdare utan elektronik till en järnbit (rostmottagare). Pluspolen till den och minuspolen till det du vill ta bort rosten ifrån.

Snart börjar det bubbla (vätgas) och det blir en rostsoppa, ibland tar det några dagar men det sköter sig själv.

Metoden går ju att använda inne rostiga tankar också med lite kluriga lösningar.

Lite exempel på avrostat järn. Längst till höger ses en gammal bromsskiva som rosten fastnat på.

En gammal rälsbit fick bli en adventljusstake med lite loppis-ljushållare.

Triumph under återuppbyggning.

Lite hojbyggeri igen, min Triumph Trophy 1951 som legat sönderplockad alltför länge skall återuppstå är det tänkt.

Så här såg den ut när jag köpte den för ca 5 år sen.

Men sen blev den ful i lacken när batterisyra sprutade ut pga överladdning och jag rev ner den för omlackning och den blev liggande i lådor, känner ni igen symtomen?
Men nu är ramen lackad och jag har satt fart.

Den kommer nu i lite rejsigare version med blanka skärmar, enkelsadel och en annan tank i tidsenlig stil, originalbitarna blir kvar i förråd.

Ramen blästrad och omlackad.  Smådelarna blästrar och pulverlackar jag själv.


Här är det lyktöronen som fått lite tennspackling före pulverlacket
.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                   Tidstypiska trialhojar: Trajja och BSA                                                                                                                        Till skillnad från dom är min förbättrad med bakhjlsfjädring, Rättviksfjädring från 1951?